Föräldrar som tycker de är bra.
Såg en dokumentär häromdagen. Tja... ska jag vara ärlig så läste jag en bok och "slölyssnade" på den. Men så fungerar jag lite konstigt. Lite försenade reaktioner typ. Eller så är det för man är singel och inte bollar idéer med någon i soffan... Anyway... tror det var i måndags eller tisdags den gick... men det var först nu... för några minuter sedan som jag plötsligt kom på hur jävla arg jag blev!
Dokumentären vet jag inte riktigt vad den handlade om, men det var det här paret (45 års åldern) som berättade om allt de offrat för att vara bra föräldrar, om sina val, om hur jobbigt det hade varit. Sedan var de väldigt nöjda med sig själva och hur de hade hanterat barnen. Värsta "titta på oss, vi har OFFRAT saker för våra barn".
Shit, vad jag stör mig! Vi snackar alltså till den grad att jag går och morrar här hemma.
Det var NI som skaffade barn. Barnet fick ingen del i beslutet. Ni tog beslutet att sätta en liten underbar varelse till den här planeten. Och ni gör bäst i att göra allting i er makt för att göra ert beslut rätt och riktigt. Utan att säga sådant skit som att ni offrat saker, hur jobbigt det har varit och ni får inte ens säga att ni har varit duktiga. NEJ! För att barnet fick inte vara med att bestämma, att se livet på förhand och säga: "Verkar kul! Jag är med!"
Det är bara för er att göra allt ni kan, förundras över utvecklingen, ta problem eller annat och lösa det. Ni kan aldrig någonsin ge upp. ALLT ska ni göra för att rättfärdiga ert beslut att sätta ett barn till världen. Det enda ni kan säga om någon tycker ni gör bra ifrån er är: "Vi försöker göra vårt bästa."
Om inte. Så lovar jag er att jag ska hemsöka er i livet efter detta. Gå omkring och putta på er, sätta fällben för er på era molnpromenader och vara riktigt jobbig.
Och ja. Jag har barn själv. En liten kille som jag avgudar över allting annat. Och jag har aldrig klagat... inte ens när han flippar ut - you know... like kids do. För någonstans är han alltid MIN unge. Och så sjukt jävla bra hela tiden och jag har gett mig fan på att visa honom att världen är ett vackert ställe, om man bara vet hur man ska titta på den. Det ska jag lära honom om det så tar mig hela livet!
Puuh... nu känns det bättre. Ledsen för svordomar... men ibland måste allting ut bara. :)
Dokumentären vet jag inte riktigt vad den handlade om, men det var det här paret (45 års åldern) som berättade om allt de offrat för att vara bra föräldrar, om sina val, om hur jobbigt det hade varit. Sedan var de väldigt nöjda med sig själva och hur de hade hanterat barnen. Värsta "titta på oss, vi har OFFRAT saker för våra barn".
Shit, vad jag stör mig! Vi snackar alltså till den grad att jag går och morrar här hemma.
Det var NI som skaffade barn. Barnet fick ingen del i beslutet. Ni tog beslutet att sätta en liten underbar varelse till den här planeten. Och ni gör bäst i att göra allting i er makt för att göra ert beslut rätt och riktigt. Utan att säga sådant skit som att ni offrat saker, hur jobbigt det har varit och ni får inte ens säga att ni har varit duktiga. NEJ! För att barnet fick inte vara med att bestämma, att se livet på förhand och säga: "Verkar kul! Jag är med!"
Det är bara för er att göra allt ni kan, förundras över utvecklingen, ta problem eller annat och lösa det. Ni kan aldrig någonsin ge upp. ALLT ska ni göra för att rättfärdiga ert beslut att sätta ett barn till världen. Det enda ni kan säga om någon tycker ni gör bra ifrån er är: "Vi försöker göra vårt bästa."
Om inte. Så lovar jag er att jag ska hemsöka er i livet efter detta. Gå omkring och putta på er, sätta fällben för er på era molnpromenader och vara riktigt jobbig.
Och ja. Jag har barn själv. En liten kille som jag avgudar över allting annat. Och jag har aldrig klagat... inte ens när han flippar ut - you know... like kids do. För någonstans är han alltid MIN unge. Och så sjukt jävla bra hela tiden och jag har gett mig fan på att visa honom att världen är ett vackert ställe, om man bara vet hur man ska titta på den. Det ska jag lära honom om det så tar mig hela livet!
Puuh... nu känns det bättre. Ledsen för svordomar... men ibland måste allting ut bara. :)
Kommentarer
Postat av: Cajsa
Det finns folk och så finns det folk!
Nu för tiden verkar det vara ett extremt hårt arbete att skaffa barn och att dessutom få barnen att bli väluppfostrade...Nobelpriset!
Postat av: fia
VA SKÖNT ATT LÄSA NÅN SOM SER DE PÅ ETT VETTIGT SÄTT VISST ÄR DE SÅ VI VILL HA BARN ,FÅR BARN OCH TAR HAND OM DOM , DOM E MIRAKEL, SÅ SER JA PÅ DET .
Trackback
