Pezster

Är det inte heldåligt att vi kan sätta folk på månen, bygga fantastiska apparater... men tvättar och städar gör vi fortfarande som några fån från 1700-talet.
 Visst, lite tekniska framsteg har gjorts kan jag erkänna... men ändå... var är mina självrengörande byxor? Var finns min maskin som "printar" ut dagens underkläder? En kaffekopp som efter innehållet har tömts, fäller ut ett par ben och springer glatt och tjoande till köket för att bada och efteråt vila i skåpet där den bor? En sådan kaffekopp hade jag velat ha. Som jag hade fått en liten relation till. En kaffekopp jag kunnat köpa en ny sked till för att visa att jag uppskattar att jag slipper göra något efter morgonkaffet.
Men nädå... här står man som en idiot... med en plastpinne med lite borst på... en flaska Yes... och försöker få allting rent. Eller så flänger man runt med en klumpig maskin som trots alla piffiga detaljer på instruktionsmanualen, är en maskin som suger in luft (förhoppningsvis lite damm med) med en lång sladd som fastnar och välter saker när man släpar omkring med skiten i lägenheten.

Det är sååååååå INTE 2008.

Pust... jag som bara vill sitta med en filt på min balkong, titta på mina grannar som har gjort gemensam sak av att röja upp i rabatterna etc nedanför.
Jag, med min kopp rykande varmt kaffe. Betraktandes de där nere som jobbar - ni vet, verkligen titta på dem, när de sliter, krafsar och släpar påsar fulla med ogräs. Lyssna på deras flåsande och svärande i rabatterna. Det skulle varit mindfulness det.

Fast nej, inte i dag inte... Jag står här med russinfingrar och diskar. Positivt dock är att jag har bra musik... och eftersom jag är snäll, så delar jag med mig av den till er. Så att ni... om ni också står och stenåldersdiskar, kan få en liten guldkant i tillvaron. :)

Glöm inte bort. Världen är ett vackert ställe. Det handlar bara om hur du tittar på den.