Pezster

Haha... det är ingen konst! Vem fan uppfann "snooz"-knappen?!?! Det är helt omöjligt att gå upp. Så här lät dialogen mellan mig, min kropp och min hjärna i morse...

Jag: Upp!
Hjärnan: Far åt helvete!
Jag: UUUUUPP!
Hjärnan: Nej!
Kroppen: Öh... vem är det som skriker?
Jag: Jag! Jag MÅSTE UPP! Jobbet!
Hjärnan: Va? Schhhh... zzzzz...
Kroppen: Zzzzzzz...
Jag: Äsch... skit ned er. Jag måste till JOBB!
Hjärnan: ...   ....   ....
Kroppen: Ska bara sova en minut till... en... minu.... Zzzzzz...
Jag: EN MINUT TILL BARA!!! Sedan MÅSTE vi dra!

Sedan drömmer jag en stund att jag är på på semester. Vaknar sedan till med ett ryck och stressar iväg till jobbet. MED min kropp som faktiskt höll sitt löfte om en minuts sömn till. Väl inne på kontoret känns det som jag glömt något...

Hemma i sängen:
Hjärnan: Hallå?! Var är ni? Fan... inte nu igen...

:)

Helt skadat... här skulle jag spela lite Xbox360 lite på kvällen istället för att utsätta min hjärna för tv:n. Sätter igång den och så fungerar den inte... fan... grafiken såg helt skum ut och sedan bara blev det mörkt. Retfullt nog hörde jag ljuden från spelet... Så med andra ord... jag hör ljuden men det är mörkt i rutan... vafaaaaaan...

Jag kastar mig över sladdarna, kollar så att allt sitter i... startar om skiten... inget hjälper. Kolsvart i rutan.

Jag ger upp. Ger mig ut på nätet och kollar vad en ny kostar. Inte så farligt ser jag. Kanske jag kan tjata mig till en reparation dessutom. Jag ger upp... jävla elektronikhelvete... arg som ett bi... tills jag snubblar över en intressant sida på nätet med ett inlägg på vars rubrik jag direkt lägger märke till:

"Fuck it... just cook it."

Läser igenom artikeln. Låt bara strömsladden vara i, täpp till alla små hål (jag gjorde det med handdukar) som fläktarna drar in luft igenom, låt den stå och bli varm som fan. När ringarna tänds och börjar blinka rött - stäng av skiten. Vänta fem minuter eller så och starta om. Har redan ställt in mig på att skaffa en ny, så jag har inget att förlora. Jag testar.

Den blir varm och det luktar konstigt.
Fläktarna i maskinen låter ljudligt för att sedan bara stängas av.
Ringarna börjar blinka röda.
Jag stänger av, tar bort handdukarna och sätter mig med en kopp kaffe och tittar på maskinen... det knäpper från den när den svalnar. Jag låter det gå fem minuter extra.

Sätter på den. Ta mig fan om det inte fungerade! Ljud och bild i full HD igen! Hahaha... läcker lösning.... inte så konstigt att det inte går att hitta den på Microsofts felsökningssida. Men jag skiter i vilket... jag slipper lämna in maskinen och kan spela lite till. :P


RROD - Red Ring Of Death

Hahahaaaaaa... I like!

Har råkat kolla lite på det där programmet. Tills jag fick syn på skräcködlan Elisabet Höglund... som bloggar.
Vad i... är hon kvar?!? Jag menar inte i programmet... jag menar i media överhuvudtaget!!!

Hon gick förra året lös på oss med dialekter som inte pratar rikssvenska med "rullande r". Vi fick höra att vi hade talfel och att alla reportrar i media som hade avvikande dialekter skulle ha talpedagoger.

Helt enkelt mycket gnäll från den där människan. Konstigt gnäll dessutom... så jag tänkte komma med några tips på RIKTIGA saker hon skulle kunna gnälla på. De är:

• Sitt hår. Hade jag varit henne hade jag förbannat gud och världen för det där håret. Ser ut som om hon klippt sig med en apterad granat.... *BOM!* Sådär, klar att gå till jobbet!
• Sin egen dialekt. Låter helt enkelt som en förvuxen, gnällig bebis när hon pratar... detta till den grad att jag inte ens kan läsa en text som hon skrivit utan att jag hör den där förbannade rösten. En röst som tillhör en person jag instinktivt blir förbannad på.
• Sina tänder. De liknar en näbb på en slags konstig fågel som hugger efter kadaver i en öken någonstans.

Om att få bli av med jobbet på SVT så kläckte hon ur sig:

"- Jag har sökt flera interna jobb som programledare utan att få dem. Och vill de inte ha mig kan jag lika väl lägga ner, säger hon till Aftonbladet. – De borde ha tagit bättre hand om mig.

Min önskan har varit att få ett eget program, och det tycker jag inte är ett speciellt stort krav, säger hon.

Nu ska Elisabet Höglund arbeta som frilansjournalist och inte söka några jobb. Arbetsgivarna får höra av sig till henne istället, säger hon."

Att FÅ ett eget program? Bara sådär? Vad jag vill titta på då? Räknas inte det? Tänk er bara att vara tvungen att sätta på tv:n och se ELISABET HÖGLUND!!! Vilket trauma... precis när man tror att hon är borta dyker hon upp igen. Och raden om att inte söka några jobb... jisses... ni fattar vad jag menar. Hon lever i "lala-land" där man kan äta de rosa molnen som smakar som spunnet socker. Nu måste vi väl ändå höja standarden på "kändisar" som får vara med i programmen i tv? Linda Rosing... Elisabet Höglund... Carl Jan... Blondinbella?!?!? Mitt land är ockuperat av idioter.

Vill jag se Elisabet Höglund går jag på museum... jag förväntar mig en staty av henne bredvid de andra dinosaurierna.

Vafaaaaan... vem händer? Och klockan är bara 10.49?



Skitsamma... roligt är det! Tack för att ni läser... känns ruskigt roligt.

Satt här och funderade på en grej. VARJE gång jag har blivit bjuden på middag hos människor som är vegetarianer så har jag fått stoppa i mig en jävla massa grönsaker. Veggobullar, bönbiffar, grytor... ja, alltså... listan kan göras lång. Jag kan tycka att en viss mängd grönt är gott men utan en köttbit så blir resultatet bara ett slags... "Jaha... nu då?" efter maten. Magen är besviken och ledsen efteråt. Pezster blir kraftlös.

Jag har själv haft middag när en vegetarian plötsligt annonserar sin närvaro. Det visste jag väl, får jag höra och får en blick som är lite sårad. Nej, det vet jag fan inte... har väl bättre saker för mig än att kolla vad mina vänner stoppar i munnen. Iallafall... Då måste jag slänga ihop något grönfoder till vederbörande. Nu blev det en rätt god pasta jag lyckades "nödlösa" situationen med. Kvällen fortlöpte trevligt.

Nu... typ några ÅR efteråt slog det mig plötsligt. Hur många gånger har jag fått KÖTT hos en vegetarian på middag? Just det... ALDRIG! Inte en enda gång har det levererats en liten fin köttbit mitt i den grönskande skogen på min tallrik. SÅ sjukt orättvist :)

Någon sa att det var väldigt äckligt för en vegetarian att ens hålla i kött. Men vad fan! Jag har morotsfobi! Lik förbannat står jag där och hackar upp de små asen till mina gästers sallad.

Nej... nu är Pezster upprörd. Från och med nu tänker jag kräva en biff vid sådana middagar annars tänker jag inte dyka upp. :) Alternativt att jag tar med mig ett litet rådjur som jag skjuter på plats och sedan tillagar själv i deras kök. Blodet kommer stänka på väggarna och jag ska besudla samtliga kastruller med min matlagning.

Framförallt ska jag nästa gång mitt hem blir infiltrerat av en vegetarian, bjuda på blodiga biffar i mängder. Kan de inte äta min mat kan de dricka vin på fastande mage istället. Med lite flyt domnar de bort snabbt när alkoholen kickar in.

Så... då var det ute... puuuh... nu känns det mycket bättre ;)

Människor har ju gillat att klättra sedan början (vi snubblade ju ned från träden som apor). Skulle inte förvåna mig att vi  - om vi letade hårt nog - skulle hitta hieroglyfer på galna egyptier som klättrar runt på sfinxen och pyramiderna.

Dagens outfit brukar rubriken vara på dessa bloggar.
Följt av en massa meningslösa bilder på kläder.
Några fler bilder på kläder som jag förstår bloggaren i sig INTE har i sin garderob men med kommentarerna - "guuuuuuud, vad jag vill haaaaaa!" osv bredvid. Avslutningsvis några bilder på en latté under den där evinnerliga fikan, en väninna som putar med läpparna in i kameran och ALLTID en bild på mathelvetet på tallriken(?) av någon anledning.
Ibland, men inte alltid, är det även en liten äcklig knähund med utstående ögon med på en bild, gärna påklädd något förnedrade märkesplagg. Det där har jag försökt förstå mig på under kvällen.

Sitter tjejer och läser det där?!!?... och tycker det är roligt?! Plötsligt känns det här med att förstå kvinnor (kvinnliga-dagens-outfit-bloggare iallafall) väldigt avlägset. Läser killar det?! Vad är det roliga? Berätta för mig. Jag känner att jag behöver veta.

Dagens outfit för en man är mer:
Pallar jag fotografera skiten? Nej. Alltså... Dagens outfit: Kläder.
Och inga som helst bilder från ett fik, på maten, på kaffet eller på en polare som sitter och babblar. Kommer det sedan en knähund, så funderar vi killar på hur vi ska kunna sparka till den pittögda lilla krabaten och komma undan med det.

"Är det ledigt här?"
"Ja... är det där din hund?"
"Voff!"
*spark*
"Yyyyyyl!"
"Oj... sorry. Fotbollsreflex."
Vännerna: "Rakt in i baren!!! MÅÅÅÅÅÅL!"
*kameraklick*

DET hade varit ett blogginlägg det!

Följande lilla alster lämnade min hjärna idag. Klicka igång den nedan.

Tänk er följande scenario:
En vääääldigt full kvinna raglar fram till baren med händerna famlande efter någonstans att hålla. Lyckas sätta sig - om än något vingligt - på barstolen. Försöker vilt viftande få tag på bartenders uppmärksamhet. Det lyckas till slut och hon säger:
"En schhtooooooor stark. Det är minschann vad *hick* jag schhhhka ha och schläng in några shotsssss med".
Bartendern tittar på henne och säger:
"Nejhej du, det går nog inte. Jag kan tyvärr inte servera dig mer sprit. Du är alldeles för full för att dricka mer. Det är för ditt eget bästa."

Tänk er sedan detta scenariot:
En vääääldigt tjock kvinna vaggar in på McDonalds med händerna längtandes efter disken att luta sig mot. Väl framme står hon - något böljande - framme vid kassan och ser glatt på tjejen bakom disken. Hon säger:
"En Big Mac & Co, plusmeny, en jordgubbsshake, en chokladmunk, en bit äpplepaj och en glass."
McDonaldskassörskan (inte vet väl jag vad de kallas) tittar på henne och säger:
"Nejhej du, det går nog inte. Jag kan tyvärr inte servera dig mer mat. Du är alldeles för tjock för att äta här. Det är för ditt eget bästa."

Det ligger faktiskt något i tanken. "För ditt eget bästa" är parollen. Vi tar det ett steg till...

Varför ska tjocka människor tvunget stå där och ösa in mat i munnen och babbla om hur svårt det är. Att det finns matberoende. Att det inte är deras fel och att deras kroppar "bara är sådana"... pffft.... skitsnack. Det finns en annan grupp som är beroende som får betala mycket för sin last... nämligen rökarna.

Rökare och snusare beskattas ruskigt mycket pga av deras ohälsosamma livsval. Det tycker jag faktiskt är rätt (jag snusar själv... har rökt). Det kostar en del med alla följdsjukdomar av rökningen... vilket leder mig in på fetma. Jag vill alltså ha en fetmaskatt - är du tjock så får du fan äta ordentligt ELLER betala dyrt för din ohälsosamma snabbmat! Fetma kostar lätt vården mer än vad rökning gör varje varje år. Speciellt eftersom tjockisarna hela tiden ökar i antal! Jag kräver lika villkor! Jag kräver dem NU innan jag mosas till döds på flyget eftersom jag fått mittsätet och en tjockis på vardera sida... ARGH!

För sakens skull (ni som hängt med min blogg ett tag vet redan detta)... jag menar alltså de där MEGAtjockisarna. Inte lite mulligt (kan vara vackert) utan de där proffstjocka människorna som fullständigt skiter i vilket. Ni vet... de där som om du puffar till dem så står de och wobblar i en vecka efteråt.

Hahahahaha... Tack till Mliisan för hela idén. Jag kan inte ta cred för den. Jag bara gillade tankesättet. KUDOS till dig!!!

För två somrar sedan åkte jag med sonen, mamma och pappa till ett ställe i Tyskland. Kommer inte ihåg namnet på stället tyvärr. De hade STORA hajar i jättetankar så man kunde gå och blänga på dem. Stort och mörkt med gigantiska glasväggar och på andra sidan simmade 5-6 meters hajar förbi. Att se en levande STOR haj simma majestätiskt förbi en är en grym upplevelse.

Jag och sonen stod och tittade in genom glaset på en av de största hajarna. Den simmade långsamt mot oss, jag hade mobilen redo att ta en bild på den när den var precis utanför glaset där vi stod. *klick*


För att ge er en bild av hur STOR hajen var så är alltså "nosen" på hajjen lika stor som mitt huvud.

Jag lovar... en två sekunder efter jag tagit bilden så tittade hajen rakt på grabben. Min son tog ett steg tillbaks... vände sig och tittade på mig med skräck i blicken. Jag, som såg både hajens blick och sonens reaktion, förstod honom. Obehagligt. Den där hajen hade en enorm närvaro i sina ögon. Ni vet det där man säger om hajögon... att de är döda? Det stämmer. Grymma ögon. Trots rationellt tänkande att det skiljde glas mellan oss så kändes det ändå att det var dags att röra sig liiiiite bort från glaset. Vi drog direkt vidare till nästa tank med snällare fiskar :)

Min son tittade över axeln på den stora hajen och undrade nervöst:
"Pappa... det där glaset. Det håller va?"
"Jag hoppas det."

Perfekt att kolla på så här på morgonen. En snubbe gör en låt... sedan tänker någon till och så spottar de ut sig en video som faktiskt är helt grym. Bara kreativiteten gör mig glad. Vilken tid det måste ha tagit att göra den! Låten då? Tja... den växer på en...



She pours a daydream in a cup
A spoon of sugar sweetens up

Suck...

Jag gillar den här papegojan. Om den här papagojan ställde upp i ett val så skulle jag rösta på den. Så mycket gillar jag den här papegojan. Papegojor som kan tricks ROCKAR. Speciellt när de spelar golf och basket som den här.

Och så låter ordet "Papegoja" roligt. Vi gillar ordet "Papegoja".



För en sekund kände jag nästan att jag ville ha en papegoja. Fast jag gillar min katt.... min katt är lite av en mes och jag tror hon hade fått stryk av en papegoja. Så på grund av att jag inte vill skada hennes självkänsla så ska jag inte skaffa en... men jag kan titta på detta klippet lite då och då för att påminna mig om att papegojor är rätt tuffa.

Idag avslutade jag en grymt skönt söndag med att titta på det där programmet där de ska para ihop Rosing med en snubbe. OJOJOJOJOOOOOJ!!!!  Vilka idioter som är med där.

Jag hoppas bara att alla som tittar förstår att programmet är ett stort skämt. Det är det senaste påhittet att klämma ut lite extra pengar ur lilla vilsna Rosing. Självklart är inte urvalet av killarna seriöst gjort. Det ser till och med en full dvärgindier med mockasinapor i brallorna. Killarna är utvalda för att göra bra tv helt enkelt. De är alldeles för extrema i sina olikheter för att de skulle vara utvalda för något annat.

Det MÅSTE vara så... annars är de som valt ut killarna ointelligenta på riktigt. Vi snackar korkade på ruskigt professionell nivå nu alltså.

Skönt dock att programmet floppar. Det tyder på att vi genomskådar försöket att krama ut tittarsiffror av oss. Hahaha... oups... det fanns alltså för många tänkande människor därute :)

Kanal 5 - Svenska Folket: 0-1

Tänkvärt och imponerande i all sin enkelhet!



Rätt coolt eller hur! Me like. :)

Happy friday!

Via en gammal klasskamrat på Facebook fick jag ta del av den här lilla filmsnutten. Kolla igenom det och tänk efter. Hur stor är chansen att detta paret NÅGONSIN har bott på hotell. Jag blir så trött.  Jag hade alltså INTE kunnat jobba som reseledare. Jag hade ofrivilligt utbrustit:

"Men idioooooooot! Hela världen vet vad ett "dubbelrum" är... verkligen! ALLA utom ni!!! Ni är sist på hela planeten om att förstå vad begreppet "dubbelrum" innebär. UUUUUT! Ni får inte bo här längre. Ni är för dumma för att ha semester! Åk hem och jobba med er!!!"

Puh...

 

Följ min blogg med bloglovin

Hahahaha.... stackars hund. Skulle vara intressant och veta vad han drömde om?



Jag gillar direkt efteråt... man kan nästan se hundens tankar... "Vad fan hände precis? Såg någon mig?"

Spotify - vad tycker du?

Har prövat nu ett tag men tydligen är det så att just MIN musiksmak inte är med i någon större utsträckning. Vilket är lite tråkigt för idén är ju grymt bra. Reklamen är reltivt irriterande med. Fixar de in mer musik så kan jag tänka mig att börja betala en hundring i månaden... dock är det långt kvar vad gäller innehåll för mig. Ska dock använda Spotify lite då och då för att se om det blir bättre.

Däremot tycker jag att ni ska prova det själva. Hämta en invite här. :) Svårt att få tag på... pffffft!
[UPPDATERAT: Ni kan även hitta invites här - eller här - eller här!   :) ]

Av någon anledning kom jag in på den här bloggen. (och nej, jag kan inte berätta varför... det har jag förträngt). Den handlar om en katt. Nej, förresten... alltså det är en kvinna som skriver blogg om sin katt... SOM sin katt. Just nu inne på kapitel 418. Hon verkar skriva nästan varje dag.

Det vet ju ni som läser här att jag inte uppskattar folk i allmänhet som bloggar om djur. Varför bry sig typ. Jo, jag vet.. men häng kvar bara. Jag har en ny poäng... här måste man gå på djupet, ni vet ;)

Läs kommentarerna på den där kattblogggen. ANDRA människor kommenterar till katten... och andra ufon som bloggar om katter går in och kommenterar i SINA katters namn. Sjukdomen sprider sig...

En kommentar löd: "Väl jamat! Att köra runt i sina stinkade brumbrummisar och riskera livet på områdets skyddskatt, då borde det mjaousan i mig bli en ordentlig ersättning. Två-tre fiskar är ett MINIMUM. Därmed basta! Framkallande för fara för katt. *mutter*"

Är det bara jag... eller... är det harmlöst... men ändå...

...är inte det där väldigt sjukt?

Snacka om att en hel bransch totalt havererat. De borde ju med sina resurser ha råd med en PR-byrå som hade kunnat berätta för dem hur de INTE ska göra i rätten. Deras aggressiva ton har ökat stödet för TPB massivt hos väldigt många och ingår det i deras strategi hade jag väldigt snabbt sparkat mina strateger pga inkompetens.

Lyssna efter Danowsky 11.55 in i klippet. Han säger: "Jag är inte ett dugg bekymrad. Det är du som borde vara det." - till ett VITTNE?
Där bryter rätten förhöret eftersom idiotfaktorn blev för stor.