Minnen från förr...

Shit vad soft det är när gamla minnen poppar upp i skallen. Har ett minne av en stooor fest jag var på en gång hos en kompis. Allting flippade ut ordentligt och värsta gänget kom dit och röjde - oinbjudna. Här hade jag min första upplevelse av någon som i underläge kan vara riktigt cool.

Det var en liten galen kille som hette Martin. Han var ute i trädgården tillsammans med kanske 30 andra och när det där gänget kom så var han en av dem som inte tänkte vare sig bli rädd eller kapitulera. Nu hör det till saken att Martin var rätt liten och de flesta i gänget var rätt stora. Han började direkt att bjäbba emot en stor snubbe ute i trädgården. Sedan blixtrade en fot till och Martin fick en spark i bröstkorgen. Flög rakt in i en buske och allt man såg var två fötter som stack ut. Det blev helt tyst i trädgården och alla tittade. Så hör man en kraftfull röst från Martin inne i busken:

"Jaha! Det var ju jäääävligt moget!"

Tystnad... sedan börjar alla skratta. Busen och hans polare såg sig panikartat omkring och smet sedan iväg, kunde ju inte slå alla på käften och det här med att få skrattsalvor när de visade hur "bra" de kunde slåss var de nog inte vana vid. Martin kom med hjälp upp på fötter, borstade av sig grenar och löv och såg bekymrad ut.

"Jag tror jag spillde min drink."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0