Det var ju faaaaaan...
Jag gillar inte tjockisar. Alltså de där som VÄLLER ÖVER av fett (lite mullighet kan vara vackert - det är INTE det jag pratar om... nu pratar vi om dem som behöver dubbelt säte i bussen och på flyget. Så nu vet ni vilken grad av fethet jag har problem med? Alla med? Bra, då fortsätter jag).
Nu var jag alltså ui affären och hamnade bakom en tjockis vid kassan. En verkligt fet kvinna som frustade och flåsade framför mig i kön. Andfådd av att bara andas. Feta korvfingrar letade i väskan efter pengarna att betala med. Sträckte fram armen mot kassörskan med en arm som fortsatte att röra på sig ett tag efter att rörelsen var fullbordad. Vågor i fläsket. GAH! Jag kan inte hjälpa det... jag stirrar... lite fascinerat undrar jag hur fan man lyckas?! Inte bara att gå upp i vikt, men att låta sig förfalla så?! Bara ge efter. Släppa taget helt och varje morgonen titta på det där fläskiga ansiktet i spegeln och vara ok med det? Jag menar... efter en viss gräns är det inte bara banta som hjälper.... man måste ju fan bli av med all uttänjd hud också? Brrrr.... äckligt!
Iallafall... köpte mina grejjor och skulle precis gå ut genom svängdörren då det plötsligt kommer en hel armé av feta människor mot mig in från gatan, iklädda i gympakläder och vattenflaskor i handen. Röda, glada och glansiga av svett. Ännu mer pustande, flåsande och stånkade ljud... Uff! och Buff! och Flås! och Flämt! låter det när de klämmer sig genom svängdörren och vaggar in. En säger högt:
"Nej... nu MÅSTE jag ha något att äta!" De andra håller med och de väller glatt in på Hemköp för att fylla på med mer än vad de gjort av med.
"Jahaaaaa!", tänker jag, "...så det är däääärför!"
Hmm... Inte alla funkar som jag, tappar kilon som jag får leta upp igen. Skumt är att det smakar illa med för fet och söt mat, så jag fattar inte varför de stoppar i sig. Inget är ju bättre än en riktigt väl sammansatt sallad, med DEN dressingen och DET vinet till.. och så det nybakade brödet. Gott! :)
Hahahaha men tänk sådan tur att de finns, annars hade du ju inte kunnat fascinerats av det och dem!
Det är faktiskt väldigt svårt att förstå hur det kan gå sååå långt! Själv går jag ganska så lätt upp i vikt så jag tränar och tänker verkligen på vad jag stoppar i mig... För sån vill man ju inte bli! :-/
När han väl börjar blogga så gör han det med besked vill jag lova! ;-)
