Pezster

Jajamensan! Jag packar alla mina saker ned i den digitala resväskan och sticker till www.whatsupsthlm.se. Där kan ni hitta mig hädanefter. Knalla direkt in på bloggen på www.whatsupsthml.se/pezster.

Vad gör du kvar här!? Häng med nu för fan! ;)

Tjocka, svettiga snubbar är klart singlar oftare än andra. Är det underligt? Måste man ens fundera över varför? Hahaha... den del av mig gillar när Aftonbladet fibblar ut icke-nyheter. Nu reder vi ut detta:

En tjock människa ger dåliga vibbar. Nu snackar vi alltså om de RIKTIGA fetknopparna... lite mull behöver inte vara fel... men de där översvällande fetknopparna... Hur kan man låta det gå så långt och bara låta kroppen förfalla? Ösa in skräpmat och undvika allt vad man kan att röra sig.

Ska vi lagstadga om att tjockisar ska få bättre chanser till jobb och bättre bemötande? Hmm... jaja... bara om vi då höjer skatten för dem, dubbel taxa på flyg och lokaltrafik, grymma skattetillägg på skräpmat samt tjockisavdelningar på restaurangerna! En rökare drabbas av skatt, en snusare åker på skatt... dags att ta tag i tjockisarna med?

Nej, hjälp dem istället till bättre kost, mer motion och sådant som tar tag i själva PROBLEMET! En tjock person kan inte vara en glad människa. Vill någon egentligen vara tjock? Tja... kanske de som inte pallar ta tag i problemet säger så där. Det var en kvinna som i tv som sa: "I´m fat but I´m proud!"

DET tror jag inte på.

En gång var jag på fest och en stor tjock tjej kom fram och sa:
"Guuud, vad du är smal!" Och så skulle hon klämma på min armled.
"Tackar... du är rätt tjock själv!" Svarade jag snabbt och pekade mot hennes mage.

Hon blev sur. Jag frågade varför? Är det bättre att vara smal? Varför skulle det vara ok för henne att påpeka att jag är smal men inte för mig att påpeka att hon är tjock. Hon klämde dessutom på mig! Jag är KRÄNKT! Lol

AB | AB |

Läste idag om det där paret som torterat sina fosterbarn på Aftonbladet. När jag plötsligt såg den där lilla bilden av en pojkes brev till sina föräldrar...



... så gick jag sönder.

Björn Ranelid sa en gång:
"Bär ditt barn som den sista droppen vatten i en öken".
Det är nog den vackraste meningen jag vet.

Jag har själv en son. En liten underbar kille på 9 år som är mitt i att upptäcka livet. Han skrattar, gråter, busar, oroar sig för svininfluensan, oroar sig för sin syster... ja... en herrans massa rör sig i den där lille pojkens huvud. Mitt i allting är han trygg och vet om att jag älskar honom. Han VET. När jag tänker på min lille pojke... hur sköra barn är... och så läser jag mer i artiklarna. Och tårarna kommer...

Någonstans i Sverige sitter det små barn med ångest. Som undrar var mamma och pappa är. Som inte förstår varför vuxna människor är elaka. Som trots misshandel och bråk älskar sina föräldrar - för de vet inte annat. Små underbara barn som konstant tror de gjort något fel... och som förtvivlat sträcker ut en hand mot de vuxna som gör så fel mot dem... som bara vill bli älskade... och som blir sparkade på tillbaks.

Min puls bankar i kroppen och när jag tänker på ångesten bakom den här lille pojkens ord på papperet kan jag inte göra annat än att släppa fram mina tårar ännu mer. Den lille pojken har formulerat för honom världens viktigaste fråga där. Ritat små hjärtan och han vädjar om ett brev tillbaks. Han blottar sig som bara ett litet barn kan göra. Det gör så vansinnigt ont i mig när jag tänker att han kanske aldrig fick ett svar.

Hade jag haft möjlighet hade jag tagit alla världens barn under mina armar. Gett dem en frihamn där de vet att de är älskade... där deras största problem skulle vara om de ska ha mjölk eller juice till frukost... eller som min sons största fundering just nu... vilken färg nästa modellbygge ska ha... Men jag kan inte ta dem alla under mina armar...

Istället sitter jag och tittar på min skärm med tårar i ögonen och försöker förstå... hur någon kan lämna ifrån sig sina ungar... hur någon kan agera utstuderat, grymt och sjukt. Plåga dem, förvägra dem kärlek och utnyttja deras oerhörda längtan att få vara trygga och älskade. Hur fan går det ihop? Hur kan någon vara så sjuk?

En del av mig är sönder, min tro på mänskligheten vacklar och jag känner en enorm sorg för alla barn som far illa... nästan en maktlöshet som försvagar mig... sedan kommer ursinnet som en våg genom mig, arbetar upp min puls så att den känns i tinningarna. Hör nu era as:

Ni som kränker barn. Ni som slår, hotar och utnyttjar deras kärlek. En gång, någon gång kommer ni att stöta på en som som jag. Som ser ert riktiga jag när ni glömmer er. Då blir det konsekvenser era jävla avskum. För jag har nog aldrig i mitt liv vetat vad riktigt hat är... men nu vet jag. Det är en röd flamma som brinner bakom mina ögon, det bränner hela min kropp inifrån och det vill ut.
Så om jag snubblar över någon som gör barn illa är det inte ett blogginlägg som kommer rinna ut på nätet, det är inte ett litet samtal till en lam myndighet, det är inte en menande blick bakom en lugg mot er... det är ren och skär handling som gäller. Det är mitt förbannade ansvar i egenskap av människa.

Idag, när jag såg den lilla pojkens brev med hjärtan och världens viktigaste fråga, så blev det personligt.

Du som är grym mot barn är en icke-person i mina ögon. Du förverkade alla dina rättigheter vid din första grymhet. Jag bryr mig inte om din bakgrund, var du kommer ifrån, om du är missbrukare, om du var mobbad i skolan, om du är psykiskt sjuk, om din hund slog dig när du var liten... ingenting av det där förminskar det du gör. Det är du som utför dina handlingar och det finns INGA ursäkter, ingen förlåtelse, inga förmildrande omständigheter... jag är inte en humanist som försöker se orsaken till varför du gör som du gör... jag dömer dig enbart för dina handlingar. Jag anser nämligen att vissa människor är rent slöseri med luft. Så... in i mörkret med dig... göm dig... för fan ta dig om jag upptäcker dig.

AS1, AS2

Står vid kaffemaskinen på jobbet och vi pratar om rasism. Vi jobbar på ett kontorshotell i väntan på att våra nya lokaler ska bli klara så det är väldigt blandat med folk här. Det blir lite för allvarligt ett tag och en liten tjej som jobbar med smink utbrister:
"Jag bryr mig inte om, om människor är vita, röda, gula, bruna, gröna eller lila! Människan finns på insidan!" Säger hon snusförnuftigt.
"Precis! Vänta nu här. Lila människor?!" Utbrister jag.
"Ja... du vet vad jag menar..."
"Nej! Åt helvete med lila människor. Någonstans måste vi fan dra en linje!"
"Va???" Hon tror nog jag är knäpp.
"Ja! Fast inte om de är lila på grund av att de kvävs. Då får vi hjälpa dem."
"????????" Hon ser mest paff ut.
"Mer kaffe?" Frågar jag snällt.

Sådärja. Nu kommer jag inte bli indragen i tunga diskussioner mer på jobb. Skönt.

Roligt att betala skatt när idioter i kommunen spenderar pengarna på skit. Allvar. Second Life är den största floppen i Internets historia. Visst, de har några användare som envist tragglar omkring i en riktigt sugig 3D-värld och interagerar med varandra.

Vad gör Malmö Stad då? Detta är alltså inte en tre år gammal nyhet utan det är nu vi pratar om! Jo... de har alltså byggt Malmö stad i Second Life?!?! Men jisses... hur många från Malmö är på Second Life? Två? Från Sverige? Tio? Det där lägger man mer än 800.000 kronor på! Men vad faaaaan?!

Ett tips till er kära anställda på Malmö stad... VARJE gång ni får en bra idé... ring mig så lovar jag att jag ska berätta för er hur dålig den är. Att ni har lön är fan otroligt. Jag menar.... "Det gäller att hänga med utvecklingen" läste jag att någon ansvarig hos er kläckte ur sig. Ja... just det. Hur var det nu med att hänga med? Ger mig fan på att det är någon 50-åring med mossa på som försökt vara lite framåt som bestämde detta. Second Life dog 2007 kan man säga. Det som är kvar är några dödsryckningar bara.

Värre är... att detta verkligen slår fast bilden av ett Malmö fullt med BÖNDER som lallar runt och letar betor. Så är det alltså inte! De är bara de som jobbar med Malmö Stad som är sådär... vi som BOR här har faktiskt koll.

Om inte detta är dagens FAIL så flyttar jag till en förort någonstans och spelar banjo på en veranda.
Verandan ligger i Malmö... i Second Life. *plinketiplonk*

HD | Malmö Stad | SS | Second Life dör ut | Malmö spräcker sin budget | Stad2 | Inlägg | Svd | ännu mer |

Haha... läste på SVD om vad folk stör sig på när de flyger.

Lätt att applåderna är värst. Jag ryser och skäms nästan vid tanken på alla gånger jag suttit i flygstolen när vilda applåder och hurrarop dånar fram när hjulen nått marken. Vad fan applåderar ni för? Att piloten landade planet? Är det så svårt att det kräver applåder varje gång? Har jag missat något?

Jag ska börja applådera i andra sammanhang. T.ex i taxin när man kommer fram till sin destination:
"YES!!!! Skitbra! Wooohooo!" Och så ska jag vilt klappa med händerna, dunka chauffören i ryggen och le som en dåre. "Fan! Vi klarade det! Vi är framme vid hotellet! FAN VAD SKÖNT!" Och så klappar jag lite till samtidigt som jag tittar på min hjälte.... taxichauffören!

När bussen stannar vid hållplatsen. Då ska jag göra dubbla skjutjärnsfingrar mot chauffören, skrika "You´re the MAN!" och applådera lite innan jag hoppar av. Shit! Vilken kille! Han lyckades stanna precis där han skulle! WAOW!

På tunnelbanan ska jag applådera när jag går av. Jag kan inte se människan som kör så fint men det är fan värt en applåd. Kanske jag springer fram som en galning och försöker se en skymt av föraren medan jag viftar med mitt autografblock! Snälla joystickryttare, ge mig en AUUUTOOOOGRAAAAF!

På restaurangen när maten kommer in ska jag applådera! Jag ska resa mig upp och dunka servitrisen i ryggen. Applådera och vända mig om för att försöka få med mig ALLA i applåderna. "Såg ni! Hon satte ned maten på MITT bord! DET applåderar vi för! Kom igen nu, ned med besticken och upp med händerna!!!!"

På biografen när de river min biljett ska jag direkt börja applådera vilt! Vilken finess! Vilket riv! Kanten på biljetten blev fan helt rak och luddig! "Kolla in min biljett! Den är halv!" *applåder*

Nu måste jag applådera lite för alla de som ger mig ström och levererar internet till mig så att jag kunde skriva ett inlägg om detta! WohoooO! Bra jobbat!

*ännu mer applåder*

Jag blir aldrig av med den! Den smyger sig fram. När man är på jobb etc så är det min uppfattning att man får lämna tron och religionen hemma. Den hör inte hemma i ett modernt samhälle. Om gudar och sådant tjoffs hade haft en hemsida hade jag förväntat mig följande text:

www.gudarnaochreligion.com
Året är 2009 och Gudstro V2.4 har utgått. Ingen mer utveckling eller support kommer att tillhandahållas. Vi tackar för dessa åren och ber om ursäkt för allt lidande mjukvaran har åstadkommit. Om ni vill oss något står vi i skamvrån och inväntar tidens ände. - Utvecklarna

Läste ni till slutet på artikeln? Snubben var busschaufför! Hahaha... så klart!

Var på ett kvittrande humör idag! Trots att solen inte lyste på mig var humöret på topp! Trött efter Final Fantasy spelande lite för sent inpå kvällen. Min flickvän har fått in mig på det där... sjukt. Hörde ni? Min FLICKVÄN har fått mig att spela spel... hahaha... Fast trots bra humör så plockades jag snabbt ned.

Av en buss.

Där ligger man på motorvägen i stadiga 130 km/h... allting flyter på fint. Plötsligt får en buss för sig att köra om en annan buss och slänger sig ut mitt framför mig. Vi snackar alltså MITT FRAMFÖR och lille Pezster får ställa sig på bromsen... hmpf... nåja... nästan iallafall... Sedan kör bussen om den andra bussen sakta men säkert. Jag lovar... om bussen till höger låg i 89 km/h så körde den andra om i 89,5 km/h. Ni kan tänka er vilken tid det där tar. Jag ligger bakom och bakom mig ringlar kön upp sig. Får man köra om så långsamt på en 110 väg? Fan ta chauffören! Jag blinkar med heljusen och tutar lite bara för det är så otroligt roligt att göra det. Jag gillar helt enkelt att tuta och blinka med lamporna... mest för att det brukar göra folk arga. Nu blir lille busschauffören sur och ligger envist kvar i vänsterfilen. Han blåvägrar att flytta sig. Hahaha... känslig typ det där.

Bussar har fan företräde överallt i stan... och nu sabbar de för mig på motorvägen med! Till slut skiter jag i idioten och kör om på höger sida fast man inte får lov. Jag tutar glatt och susar om honom. ALLA bilarna bakom gör raskt samma sak.

Och busschauffören... ni vet den där med glatt humör? Han får fetdamp och tutar och blinkar med sina helljus, viftar med knuten näve, slänger ut fingret och har sig till alla som kör om honom. Sedan SLÄNGER han ut bussen tillbaks i högerfältet och tvingar en liten röd Fiat att stå på bromsen. Han fortsätter med blinkandet och tutandet tills jag inte ser honom längre. En bil som kör om mig ger mig en blick som "shit! vilken idiot!" och pekar bak mot bussen. Det var alltså inte bara jag.

Kära busschaufför... jag hoppas du klämmer pungen i dörren när du ska på lunch. Hårt... och att du snubblar samtidigt.
*riiiiitsch!"

Folk är rätt arga på nätet.
Om jag skriver ett inlägg om att man borde ha elstängsel vid dagis så att barnen inte rymmer så blir folk upprörda. Nu har jag inte skrivit ett sådant inlägg... än... men folk blir vansinnigt upprörda på Internet. För alla möjliga saker. De kan gå i taket för att man går för långt... de kan missa ironin och bli helt rabiata... eller så är det språkpoliser etc... etc...

Det där kunde bli jobbigt om det inte vore för att det är så vansinnigt roligt. Jag kläckte ur mig i ett tidigare inlägg om cyklister vilket direkt utlöste ett ramaskri bland människor som håller på med pedaltrampning i spandexbyxor.

Jag har upptäckt min stora uppgift i livet! Att trampa alla dessa känsliga människor på tårna. TRAMP! TRAMP! TRAMPETITRAMP! :P

Sedan häller jag upp ett glas med finsprit och njuter av alla upprörda stämmor som - i ett annat århundrade - antagligen hade stenat ihjäl mig.

Jag ser alla dessa arga människor som ett kollektiv... som en myrstack.

Och där står jag... fem år gammal med en pinne och petar i den.

*PEEET!*

*PET PET!*

Suck. Ta det lilla lugna nu. Här kommer några bra tips:

• Tvätta händerna och nys inte varandra i ansiktet.
• Olla inte andras saker.
• Sluta slicka på andras tangentbord.
• Ha inte mobiltelefoner som inte tillhör dig i munnen.
• Hångla inte upp okända människor med feber och diarré.
• Köp egna tuggummin och låt de som ligger på marken vara kvar där.

 
Och titta på videon för lite underhållning. Det är ryska Glukoza - "Schweine" videon... mest känd för att den var med i GTA4... (och den innehåller SVIN! - Perfekt!)


HYSTERILÄNKAR
en | en till | ännu en | en till | ännu en | oj... en till | och ... nej... nu räcker det.

Nostalgitripp på nätet under kvällen. Satt och rensade ut gamla bokmärken från min dator. Kommer ni ihåg "Bonde söker fru"? Jag följde inte det men fick detta mailat till mig då det gick. Kolla in bara... Sanslöst. Vilka NÖRDAR!



Ska man skratta eller gråta? Jag vet faktiskt inte... jag vet inte... men lol!

Min katt är en knepig en. Hon har börjat med en ny grej som är rätt irriterande. Först springer hon runt som en galning i lägenheten. Galopperar runt, fram och tillbaks, fram och tillbaks... sedan stannar hon upp med en idiotisk blick i ögonen... sedan far hon vidare.
Efter en stund går hon på lådan... tokbajsar och SPRINGER ut... bort till mig... mjauar några gånger och börjar tvätta sig.
Sedan kommer lukten.
Kattfan har alltså bajsat så grymt illa att inte ens hon - som är en katt - pallar dröja sig kvar och täcka över det med grus. Det är som om hon sitter där när hon är klar och plötsligt tänker:
"Fy! Vad det luktar! Jag måste uuuuuuuuuut!!!" Och så far hon ut ur sin lilla låda som en oljad blixt.

"Katter gräver ned sin bajs." Var det någon som sa en gång till mig.

Nope. Uppenbarligen inte alla katter.

Jävla katthelvete.


Kolla in den där blicken! Hon vet precis vad hon har gjort.
SÅ SER EN SKYLDIG KATT UT!

"Pappa?"
"Hmmm?"
"Varför firar vi Valborg? Varför HETER det Valborg?"
"Erhm... öh... vi...."
"Vet du inte det?"
"öööhh... vi eldar stora brasor för att... det har med sommaren att göra tror jag..."
"Du vet inte, va?"
"Nope... inte en aning. Det är helt blankt."

Ungar! De är grymt sköna! Men han har rätt! Varför firar vi Valborg? Varför heter det Valborg?  Vem kom på det namnet? Jag fattar ingenting. Andra dagar har ju namn som en idiot kan förstå!

Julafton - Aha! Jul! Det hör man ju på namnet!
Påskafton - Aha! Påsk! Nu är jag med!
Midsommarafton - Aha! Mitten på sommaren! Nu är jag med!
Valborgsmässoafton -  Ah... nej... va? Öh...

Varför heter allt "afton" i slutet? Ljusskygga högtider. Fuffens!

Hrm... ja... alltså inte på HELA Youtube.com men på ESC2009´s officiella kanal. DET tycker jag är skitmäktigt!
Jag ska ju egentligen inte blogga om jobbgrejjor men detta kunde jag inte låta bli att babbla om.

Kolla in videon här.
Kolla in placeringen på den officiella kanalen för ESC2009 här.

Bra jobbat, Arash! (och alla ni andra bakom... ni vet vem ni är!)

Kom ihåg att det var här som ni först fick reda på detta! :P